The rose.

Lite ironiskt att denna filmen kom ut ett år efter Nancys död.

 

Den porträttar Janis Joplins liv, men jag frågar mig själv under tiden jag ser den: Var hon verkligen så vild? Var hon verkligen så hysterisk som Bette Midler får henne att framstå? Var hon verkligen så våldsam och plågad? Kom hon också försent till sina spelningar eller repövningar? Sen hade hon väl ingen kille heller som hon har i filmen? Jag trodde hon var en idependent woman som förespråkade feminism och fri kärlek åt alla. Det är så lite jag vet om henne och så mycket jag vill veta om henne. När man ser bilder på henne så ser hon så lugn och harmonisk ut. Detta får mig till att vilja se en dokumentär om henne och för att hon var min mammas största förebild genom alla tider någonsin.

 

Jag älskar det hon säger i filmen innan hon börjar sjunga "When a man loves a woman", det där feministiska om du har en man som kommer hem och stinker whiskey och du vet att han har varit med en annan kvinna den natten inte tusan öppnar du hela din famnn och dina ben för den delen för denna mannen. Du säger "Fuck this shit!" och går vidare med ditt liv. Så exakt tror jag att Janis Joplin var. Sen vet jag även att hon var bisexuell vilket man även får ta del av i filmen.

 

Jag lyssnade på soundtracket till filmen igår och min absoluta favoritlåt är lätt Sold my soul to rock'n'roll. ;)

 

Hennes stil i filmen tycker jag dem med har fått till helt perfekt. Den här obhemska hippielooken från 70talet. Janis var väldigt faschinerad av 30talets romantiska tidepok och hämtade sin stil mycket där ifrån. Min mamma hade samma stil som Janis såklart.

 

Jag lånade hem boken Janis av Dalton för att få en bättre bild av Janis Joplin, men den boken verkade bara bestå av vad folk tyckte om henne osv. Sen skulle man fått med någon LPskiva där man kunde höra intervjuver av henne. Nu fick ju inte jag det i och med att jag lånade boken. Jag har ändå ingen LPspelare hemma. Så cool är jag inte.

 

Egentligen gillar jag Bette Midlers låtar från filmen mer än jag gillar Janis Joplins låtar. De låtarna jag gillar mest med henne är de två som blev de största efter hennes död: Mercedes benz och Me and Bobby McGee. Okej, Piece of my heart är också väldigt fin faktiskt. Särskilt i filmen Romance and ciggarettes när dem riot girlsen sjunger den med sin mamma när pappan är otrogen mot henne med en rödhårig kvinna.

 

I slutet av The rose så är det att hon har en jättestor konsert som hon ska hålla i och hon är i ett telefonbås ringer sin manager och sin mamma och pappa som för att ta farväl av dem. Sen tar hon en överdos, men genomför nästan hela konserten och sen tuppar hon av på scenen. Så precis innan eftertexterna kommer The rose - låten som spelades på min mammas begravning för nästan tio år sen nu. Jag minns när jag var liten så kollade jag och min mamma på en dokumentär eller om det var en livekonsert med Janis Joplin där hon också tuppar av på scenen. Jag tänker alltid på det ögonblicket i slutet av denna filmen. Men i verkligheten så dog hon ju inte av en överdos på scenen som jag alltid har trott utan på ett hotell som hette Landmark Motor Hotel och det var av en heroinöverdos.

 
Boken jag lånade:
Den riktiga Janis Joplin.
 

Kommentarer :

#1: Johanna

När kommer månadens hunk-inlägg? Väntar med spänning:)

Svar: Jag hade glömt bort det, men kom att tänka på det idag. Haha så lustigt att du kommenterade. :P Det kommer inom kort.
Lilly

skriven

Kommentera inlägget här :